15 maj 2024
Becky Sweat
Läsningstid: 10 minuter
Den ursprungliga engelskspråkiga artikeln publicerades i Beyond Today Magazine May-June 2024
Att hantera ensamhet är en uråldrig kamp. Trots alla de många möjligheterna till omedelbar elektronisk kommunikation växer problemet idag, och människor verkar vara ännu mer avskärmade från varandra. För dem som känner sig ensamma finns här några steg som kan hjälpa.
”Jag känner mig så nedstämd och ensam”, snyftade en vän i telefonen. Några månader tidigare tvingade hälsoproblem henne att lämna sitt jobb och i praktiken bli bunden vid hemmet. Hennes mans yrke krävde att han var på resande fot fem dagar i veckan, och deras tre vuxna barn bor alla i andra delstater. ”Jag har inte haft besök på evigheter”, fortsatte hon, ”och knappt någon av mina vänner har ringt för att höra hur jag mår. Min man hinner aldrig prata länge när han ringer eftersom han har så mycket press på jobbet. Det känns som om jag måste ta itu med mina problem helt på egen hand.”
Min väns situation är inte unik. Brist på gemenskap är ett kännetecken för vår tid, och många människor kämpar med åtminstone tillfälliga anfall av ensamhet. Vi kan gå igenom perioder då vi längtar efter sällskap, men ingen verkar ha tid för oss. Vi kanske har många bekanta, men ingen som vi verkligen kan kalla en god vän eller lita på för sällskap. Ensamhet kan handla om verklig isolering eller om att vi, trots att vi är omgivna av andra människor, känner att vi inte kan knyta an till dem på ett meningsfullt plan.
Ensamhet kan ofta orsakas av förändringar i våra privatliv, till exempel när en nära anhörig går bort, ett äktenskap eller en nära vänskap upplöses, när goda vänner eller släktingar flyttar bort, när vi själva flyttar till en annan stad eller ett annat land, eller när vi går in i en ny livsfas, som att barnen flyttar hemifrån eller att vi går i pension. Denna typ av ensamhet är vanligtvis tillfällig och avtar när nya kontakter knyts.
I andra fall speglar ensamheten samhällstrender. Arbetsbelastningen har ökat dramatiskt de senaste åren, och många människor tycker att de inte längre har tid för vänner. Vi byter ofta jobb och flyttar till nya områden, vilket innebär att vi lämnar släktingar och vänner bakom oss. Allt fler anställda arbetar på distans, vilket har sina fördelar men också minskar möjligheterna att knyta vänskapsband på arbetsplatsen. De flesta människor umgås sällan med sina grannar längre eller känner dem ens. Vi förlitar oss ofta på digital teknik för att hålla kontakten istället för att kommunicera ansikte mot ansikte, vilket leder till flyktigare relationer. När man lever på detta sätt kan ensamhet bli ett kroniskt tillstånd.
Detta är inte vad Gud avsåg. Han skapade oss för att vara sociala varelser, för att ha relationer med andra. I 1 Mosebok 2:18 står det: ”Det är inte gott att mannen är ensam.” I Predikaren 4:9–12 sägs det att ”bättre att vara två än en” och att kamratskap ger stöd när man står inför svårigheter. Vi behöver varma, omtänksamma relationer med vänner och familj.
Men även om ensamhet är en växande trend behöver du inte bli ett av offren. Du kan vidta aktiva åtgärder för att öka och fördjupa dina kontakter med andra, och till och med förvandla perioder av ensamhet till möjligheter till utveckling. Här följer sju förslag.
1. Leta efter tillfällen som lämpar sig för att utveckla nära relationer.
Vänskap uppstår sällan som ett resultat av ett slumpmässigt möte. Det hjälper att medvetet arbeta på att utveckla dem. Ett av de bästa tillfällena uppstår genom att regelbundet delta i gudstjänster. Hebreerbrevet 10:25 betonar vikten av att inte ”överge våra sammankomster”. Vi bör inte bara delta för att lyssna på predikningarna, utan också stanna kvar för gemenskapen efteråt och delta i eventuella sociala sammankomster som kyrkan anordnar. Att bli en del av en gemenskap med människor som delar samma grundläggande övertygelser är ett effektivt botemedel mot ensamhet.
Överväg också att gå med i en lokal gemenskapsgrupp (som en bowlingliga), en träningsgrupp, en bokcirkel, en trädgårdsförening eller någon annan intressegrupp. Eller anordna dina egna aktiviteter. Under årens lopp har jag regelbundet arrangerat juntor hemma hos mig – eftermiddagste, hemmaspa-kvällar, matlagnings- och bakkurser, kurser i konservering och demonstrationer i tvåltillverkning. Att delta i hobbyer och sociala aktiviteter tillsammans med andra kan hjälpa till att bygga upp relationer med dem. Om ingen annan du känner anordnar den här typen av evenemang, var beredd att ta initiativet och se till att de blir av. Om ålder eller hälsoproblem gör att du mestadels är bunden till hemmet, överväg att bjuda in folk på kaffe och efterrätt om du orkar det.
2. Rikta din uppmärksamhet mot dem som är i behov.
Bibeln uppmuntrar oss att tillgodose andras behov utöver våra egna (Filipperbrevet 2:4). Om du känner någon som befinner sig i en svår situation, skicka ett uppmuntrande kort eller ring personen för att säga hej. Be din pastor om namn på personer som är bundna till hemmet eller som är sjuka och skulle behöva ett besök och uppmuntran (Jakob 1:27). Eller arbeta som volontär på ett härbärge för hemlösa, ett äldreboende eller ett hospice. När vi visar stöd till andra uppmuntrar det inte bara dem, utan hjälper också oss att känna oss närmare dem, vilket i sin tur lindrar vår egen ensamhet.
3. Se över hur du använder din tid.
Om du ständigt är upptagen och inte tror att du har tid för vänner, se då över ditt schema så att du kan avsätta tid för att bygga upp och upprätthålla den här typen av relationer. Granska ditt veckoschema och fråga dig själv: Behöver jag verkligen arbeta så mycket? Kan jag dra ner på arbetstiden så att jag inte är så upptagen? Finns det områden i mitt liv som slukar stora mängder tid och som borde ha lägre prioritet?
Självklart måste vi arbeta för att kunna betala våra räkningar, och ibland krävs det ett extrajobb för att klara sig ekonomiskt. Det är när vi lägger ner många extra timmar bara för att köpa fler ”prylar” som vi behöver ompröva hur mycket vi arbetar. Efesierbrevet 5:16 uppmanar oss att ”ta väl vara på” vår tid – att få ut det mesta av den. Gud vill inte att vi ska vara så upptagna eller jobba så mycket övertid att vi inte hinner ha ett hjärtligt samtal med en familjemedlem, göra ett lugnt besök hos en ensam änka eller gå ut och äta lunch för att umgås med en vän.
4. Ta avstånd från dina digitala enheter.
Ett annat sätt att ”ta väl vara på tiden” och bygga vänskap är att begränsa hur mycket vi ägnar oss åt underhållningsteknik. Numera tillbringar många människor orimligt mycket tid i ett slags passiv mediekonsumtion – de kollar in inlägg på sociala medier, spelar videospel eller surfar bara planlöst på nätet. Med våra smartphones och multimediaenheter ständigt vid vår sida är det lätt att bli uppslukad av sådana distraktioner.
För att vara rättvis kan sociala medier hjälpa oss att känna oss sammankopplade. Men det är ofta ytligt och ersätter definitivt inte personlig kontakt eller ens telefonsamtal. Att lägga upp statusuppdateringar om dina semestrar eller restauranger du har besökt och sedan få några ”gilla-markeringar” kan knappast räknas som meningsfulla sociala interaktioner. Ibland kan det också hända att du känner dig utanför när du ser andras inlägg på sociala medier om deras fester (som du inte blev inbjuden till), vilket förstärker känslorna av ensamhet.
Vad händer om du inte använder sociala medier, utan istället har fördjupat dig i onlinespel? Problemet med det är att det är passiv underhållning, vilket innebär att du ”engagerar dig” med en digital enhet och inte interagerar med en annan person (som du skulle göra om du till exempel spelade ett brädspel), vilket går ut över de faktiska interaktionerna med familj och vänner.
Det betyder inte att vi måste koppla bort oss helt från tekniken. Men om vi börjar känna att vi inte har några ”riktiga” relationer med någon, eller om vi tillbringar mer tid med att umgås online än ansikte mot ansikte, då är det definitivt dags att börja begränsa vår användning av evenemangsteknik.
5. Planera in ”telefonsamtal”.
Jag har bott i fem olika delstater. Följaktligen bor många av de människor jag bryr mig mest om långt borta, och vi träffas sällan. Och även om personlig kontakt alltid har varit det bästa sättet för mig att tillfredsställa mitt ”behov av människor”, kan telefonsamtal ändå hjälpa till att lindra ensamheten.
Jag rekommenderar att man planerar in den här typen av telefonsamtal i förväg – så att båda parter avsätter tillräckligt med tid för att prata. Nästan varje vecka har jag minst ett telefonsamtal inplanerat med en vän som bor långt borta.
Dessa telefonsamtal stärker våra band eftersom vi inte bara utbyter nyheter om vad som har hänt i våra liv, utan också tar upp ämnen där ”Järn skärper järn” (Ordspråksboken 27:17). Vi utbyter synpunkter om vad vi har tagit upp i våra personliga bibelstudier, information vi har hämtat från böcker och artiklar, personliga utmaningar och bekymmer samt livslärdomar vi har dragit. Jag har upptäckt att det räcker med ett enda djupgående samtal med en vän varannan månad för att hålla en nära vän nära.
6. Umgås med människor som är äldre eller yngre än du.
De flesta av oss dras naturligt till andra i samma åldersgrupp och livsfas. Mamma till förskolebarn brukar vilja umgås med kvinnor som också har små barn. Tonåringar umgås gärna med andra tonåringar. Pensionärer umgås ofta med andra pensionärer. Det är normalt. Men vi bör inte begränsa våra vänskapskretsar till dem som är i samma ålder eller befinner sig i liknande livssituationer, särskilt inte om vi kämpar med ensamhet. Vi kan bli förvånade över hur mycket umgänget med någon som är betydligt äldre eller yngre kan tillfredsställa vårt behov av sällskap.
Vi kan alla dra nytta av vänskap mellan generationerna. Bibeln påpekar att yngre vuxna kan dra nytta av äldre personers visdom, erfarenheter och färdigheter (Job 12:12; 1 Timoteus 4:12; 5:1–2; Titus 2:3–5). Och äldre människor kan säkert dra nytta av att höra unga människors perspektiv. Dessutom, när unga människor tar sig tid för dem, får det dem att känna sig älskade och uppskattade. Verkligen kan båda parter vara en källa till uppmuntran för varandra.
Jag ser ett lysande exempel på någon som söker denna typ av kontakt i en kvinna i högskoleåldern i församlingen. Förutom hennes syskon finns det inga andra unga vuxna i församlingen. Men hon har tagit initiativet att knyta kontakter med kvinnorna i församlingen som är gamla nog att vara hennes mamma (inklusive mig själv). Hon har gått ut på lunch och på shoppingrundor med oss, hjälper regelbundet en av kvinnorna med hantverksprojekt, har kommit hem till mig för virkningsundervisning och har tillbringat helger hos oss bara för att umgås. För mig, som nyligen blivit ”frinästare” och verkligen saknar att ha mina barn i närheten, har jag uppskattat att få lära känna en ”adopterad systerdotter”.
7. Använd din tid ensam för att komma närmare Gud.
De sex föregående förslagen brukar göra mycket för att lindra ensamheten. Men ibland känns det som att vi gör allt vi kan och ändå känner oss ensamma. Inse att det finns en annan mycket viktig strategi vi behöver tillämpa, och den är faktiskt den viktigaste av alla. Förvandla din tid ensam till en fördel genom att närma dig Gud. Ta upp dina bekymmer med Gud i bön, fundera över Skriften, gör några fördjupade bibelstudier och återuppta kontakten med Gud. Det här är den strategi som min vän, som jag nämnde i början, har använt sig av, och hon säger att den har hjälpt henne oerhört mycket.
Aposteln Paulus gjorde det tydligt att vi med Gud kan vara starka även om vi kanske känner oss svaga: ”Därför är jag vid gott mod, i svaghet, i förakt, i nöd, i förföljelser, i svårigheter för Kristi skull. För när jag är svag, då är jag stark” (2 Korintierbrevet 12:10). När vi verkligen står nära Gud kommer vi inte längre att känna att vi står ensamma inför livet. Vår sorg och vår uppgivenhet kommer att blekna. Ofta är ensamheten ett tomrum som bara Gud kan fylla.
Även om vi värdesätter familjemedlemmar och vänner, så flyttar människor bort, dör eller glider ifrån oss. Ibland uppstår bråk med vänner, där den andra parten inte har något intresse av att återuppta kontakten. Det kan få oss att känna oss väldigt isolerade. Vi måste påminna oss själva om att så länge vi har en relation med Gud kommer vi aldrig att vara helt ensamma.
Till och med Jesus Kristus missförstods av dem som stod honom närmast, men han visste att Fadern alltid var med honom (Johannes 8:29; 16:32). Och även när han var omgiven av folkmassor som hade kommit för att lyssna på honom, drog han sig ofta tillbaka till ”öde trakter” för att be till sin Fader (Lukas 5:16). Vi bör också lära oss att omfamna vår ensamhet. Vi kan alla ha nytta av åtminstone en stund för oss själva varje dag för att reflektera och ladda batterierna.
Det kan finnas tillfällen då vi måste uthärda längre perioder av isolering än vi skulle önska, men det kan ändå komma något gott ur det. Om vi inte avsätter tillräckligt med tid för Gud, är ensamhet ett sätt för Honom att få vår uppmärksamhet. Sanningen är att det ofta är när våra liv känns tomma, när vi inte har någon att umgås med och ingenting på gång, som vi blir motiverade att ta en ärlig titt på vilka vi är. Då får vi en möjlighet att reda ut våra tankar och prioriteringar – och Gud får en öppning att dra oss in i en mer intim relation med Honom och uppmuntra oss med Sin kärlek!
Bibelcitat hämtade från Reformationsbibeln, (Alternativ – Kyrkobibeln 1917) genomgående, om inte annat anges.
Översatt från engelska med DeepL. Dokument förberedda för översättning av Bill Turnblad. Granskning av bibeltexter av Sharon Shiver. Korrekturläsning och slutredigering i Ulf Ståhle.
Du kan svara nu. Skriv till oss på info@ucgeurope.org för att få mer information.