12 november 2012
Katherine Rowland
Läsningstid: 4 minuter
Den ursprungliga engelskspråkiga artikeln publicerades online i United Church of Gods Virtual Christian Magazine Nov 2012
I dagens värld med omedelbar kommunikation verkar så många vara fast beslutna att provocera andra med känsloladdat språk, men Bibeln visar en bättre väg.
Alltför många i denna värld provocerar andra till ilska. Men borde vi inte snarare följa Hebreerbrevet 10:24, där det står: ”Och låt oss ge akt på varandra så att vi uppmuntrar till kärlek och goda gärningar”?
Jag öppnar min Facebook-sida och försöker ta del av nyheterna från mina vänner. Men istället för att se de lägerbilder, berättelser om sommarresor och nyheter om nyfödda som jag letar efter, bläddrar jag förbi hetsiga ord, bilder och karikatyrer med provocerande budskap, samt statusuppdateringar som är utformade för att provocera. Mitt Twitter-konto är inte bättre, eftersom vänner och bekanta med olika bakgrunder och ideologier högljutt proklamerar sin lojalitet och tro på de frågor de brinner för. Istället för att känna mig förbunden med någon börjar jag dagen med en känsla av att alla är otrevliga. Jag har inte sagt ett ord till någon ännu, men det känns som om världen skriker åt mig, och ibland använder den ord som inte är särskilt snälla.
Jag kanske är den enda som har upplevt detta, men jag misstänker att det finns andra där ute också. Många verkar undra om samhället håller på att bli otrevligare, eller om vi bara lägger märke till det mer. Och problemet förvärras på internet, där vissa verkar tappa sina hämningar när det gäller att uttrycka sig på ett otrevligt, provocerande eller argt sätt. Ofta framförs djärva eller hårda uttalanden på ett passivt-aggressivt sätt: precis tillräckligt vagt för att författaren, när någons känslor såras, ska kunna säga: ”Tja, jag är inte arg. Jag säger bara hur jag ser på saker och ting.” Eller: ”Jag sa inte att jag pratade om någon specifik person.” Andra hävdar mer altruistiska motiv som att de ”bara säger sanningen” eller ”försöker göra folk mer medvetna”. Men oavsett resonemang eller motiv blir resultatet inte harmoni, utbildning eller upplysning. Istället leder de ord som fyller min skärm (och kanske din) ofta till sårade känslor, skadade relationer, förlorad respekt och skapandet av en fientlig miljö.
Har Bibeln något att säga om vad som verkar vara ett mycket modernt problem? Jag hittade en intressant passage i Ordspråksboken när jag funderade på detta.
”Om du varit dåraktig och upphöjt dig själv eller om du har tänkt onda tankar, så lägg handen för munnen. För som smör pressas ur mjölk och blod pressas ur näsan, så pressas strid ur vrede” (Ordspråksboken 30:32–33).
Matthew Henrys kommentar påpekar att ”pressas strid” är liktydigt med att medvetet irritera någon, att provocera fram ilska hos dem. Strid och ilska följer på provocerande beteende och ord. Det kan jag verkligen vittna om; när andras ord är avsedda att provocera, är min första reaktion ilska. Jag vill svara med egna hårda ord eller provocerande uttalanden. Men vi, som kristna, är kallade till en annan reaktion. Vi är också kallade till en annan handling.
Kanske den tydligaste sammanfattningen av hur vi bör styra vårt uppförande skrevs av Jakob. Han rådde: ”Vem är vis och klok bland er? Han bör med sitt goda uppförande visa det i handling, i den saktmodighet som hör visheten till. Men om ni har bitter avund och stridslystnad i ert hjärta, så ska ni inte skryta eller ljuga emot sanningen. Sådan vishet kommer inte från ovan utan är jordisk, oandlig och demonisk. För där det finns avund och stridslystnad, där råder också oordning och allt möjligt ont. Men visheten som är från ovan är först ren och sedan fridsam, mild, villig att ge med sig, fylld av barmhärtighet och goda frukter, fri från partiskhet och hyckleri. Och rättfärdighetens frukt blir sådd i frid åt dem som skapar frid” (Jakob 3:13–18).
När vi jämför ordspråket med Jakobs anvisningar ser vi snabbt likheten. Att upphöja sig själv, säger ordspråket, är dåraktigt. Jakob påpekar att visdom är ödmjuk och villig att ge efter. Rättfärdighet, fortsätter han, sås av dem som skapar fred; strid – som är motsatsen till fred – skapas av dem som framkallar vrede. Vi har två alternativ att välja mellan när vi bestämmer hur vi ska agera eller tala: visdom och dårskap. Kloka val – rättfärdiga val – leder till fred. De skapar fred där den kanske inte fanns tidigare. Däremot skapar dåraktigt, provocerande beteende vrede och strid där det kanske inte fanns tidigare.
Oartigt och motbjudande beteende är inget nytt. Det har funnits så länge människor har funnits. Vi kan se i Ordspråksboken att provocerande beteende inte uppstod först i internetåldern. Samma valmöjligheter som fanns för de forntida – fred eller strid, vishet eller dåraktighet – står öppna för oss idag. Vi kan antingen välja att säga något skarpt och provocerande, eller så kan vi välja att sluta skrika och börja skapa fred. Endast ett av dessa val visar att vi är verkligt visa.
Bibelcitat hämtade från Reformationsbibeln, (Alternativ – Kyrkobibeln 1917) i alla fall där inget annat anges.
Översatt från engelska med hjälp av DeepL. Dokument förberedda för översättning av Bill Turnblad. Bibelgranskning av Sharon Shiver. Korrekturläsning och slutredigering i Ulf Ståhle.
Du kan svara nu. Skriv till oss på info@ucgeurope.org för att få mer information.